I förra veckan började en ny kurs, vilket innebär att det är tid för oss att skriva vårt examensarbete. Jag har hundra idéer och tankar både om passande ämnen och hur arbetet kan läggas upp, men tyvärr så nappade inte min skrivpartner på något av dem. Jag skulle vilja göra en empirisk studier och ett av ämnena som jag gärna skulle vilja undersöka är hur sjukskötersker upplever och ser på sin roll i mötet med anhöriga som befinner sig i en akut krissituation. Min skrivpartner vill absolut inte göra en empirisk studie och inte heller göra en litteraturstudie i detta ämne, eller något av de andra som jag föreslog. Så nu sitter jag här och försöker känna entusiasm över ämnet som det fick bli till slut, och den litteraturstudie som vi ska göra.....Suck! Tyvärr så måste vi skriva två och två, så det är bara att gilla läget. Så här i efterhand önskar jag att jag varit lite mer påstridig när vi valde ämne och inte gav med mig helt. Samtidigt så vet jag att om vårt arbete inte blir bra så hade det varit mitt fel om vi gjort en empirisk studie eller skrivit om något av mina förslag, fast vem vet det kanske blir mitt fel i alla fall eftersom det är risk för att jag gör ett mindre bra arbete då jag inte känner för/får grepp om vårt ämne. Men men nu är det som sagt bara att gilla läget. Tyvärr har det hela inte börjat så bra eftersom vi hela familjen drabbades av magsjuka i förra veckan så vi ligger redan back en vecka i planeringen.
Nej nu får det vara slut på gnällandet, var bara tvungen att skriva av mig lite. Nu ska jag försöka stålsätta mig och ge mig i kast med att söka och läsa en massa vetenskapliga artiklar............
Om inget annat så har jag i alla fall lärt mig att jag inte får vara så "j-la" mesig i framtiden utan måste stå på mig när jag känner att jag har något bra att komma med, och våga sälja in det utan att bry mig om vad andra tycker och tänker. Med andra ord så skulle jag sagt NEJ, och så hade vi fått försöka finna någon sorts kompromiss.
