Snö i Skåne och första advent

Idag (text från i söndags som aldrig blev publicerad) har vintern kommit på riktigt till Skåne! Redan igår vaknade vi och såg ett vitt pudertunnt täcke ligga över gräsmattan och trädäcket, men imorse var det vittt, vitt, vitt precis överallt. Tala om lycka för barnen, stora som små! Lill-killen har varit ute det mesta av dagen, och tillsammans med en kompis förklarat snöbollskrig mot samtliga skottande pappor längs vår lilla gata. Vet inte vem som hade mest kul, de små eller de stora killarna ;)

 

 

 

Förutom att vintern infunnit sig är det också första advent idag och vi har så smått börjat pynta inför julen, julgardinerna har kommit upp både i vardagsrummet och köket, advetsljusstakar och stjärnor är på plats i alla fönster. Känns riktigt mysigt!

Hemsjukvården och NKSE

Ja, då var mina två veckor i Hemsjukvården till ende. Har haft flera olika handledare eftersom sköterskan som skulle vara min handledare har varit hemma för vård av sjukt barn mer än halva min tid där. Som tur var var flera andra sjuksköterskor villiga att ställa upp som handledare för mig. Har fått se både det ena och det andra, både vad det gäller det medicinska, omvårdnad och sociala förhållanden. Ganska skrämmande att komma innanför dörrarna och se den misär och smuts som en del lever i, att förhållanden som dessa existerar  på 2000-talet här i Sverige. Nog för att jag visste att det ser ut på detta sätt på flera håll i samhället men det är ändå något annat att se det med egna ögon.
Men nu är det inte bara smuts och misär som jag sett under de här två veckorna, jag har även varit i fina välstädade hem. Det var en del av charmen av den stadsdel av Malmö som jag gjorde min praktik i. Där finns allt, de som befinner sig på den sociala stegens nedre steg och de som nått en bit betydligt högre. Nu menar jag inte att de som befinner sig på de lägre stegen nödvändigtvis var/är de som hade det smutsigt och som levde/lever i misär. Jag har varit hemma hos folk i flotta villor  där ordet "flotta" verkligen hade dubbel betydelse, och jag har varit i små trånga lägenheter där det varit hur fint som helst, och vise verse. Väldigt intressant att få möta patienterna, eller vårdtagarna som man säger i Hemsjukvården, i deras hemmiljö. Speciellt kul var det att träffa en liten dam som jag hade som patient på KUA när jag var där och få möta henne hemma i hennes eget hem. Det måste man väl ändå säga vara att "följa patienten" som de tjatar om i skolan. Ena veckan får jag in patienten på sjukhuset och ansvarar för hennes omvårdnad där och veckan därpå ombesörjer jag hennes omvårdnad i hennes eget hem i form av "sjuksköterska" i hemsjukvården.
Jag har som sagt sett och gjort en del under veckorna som gått, flera olika typer/former av sår och omläggningar av de samma, cancersvulster som vuxit ut genom kroppen, läkemedelshanering/dosettdelning, suprapubiskatetrar, stomier, venösa provtagningar, s.c. injektioner, lindningar av ben, stödstrumpor, trak m. m.
Tror inte att jag vill jobba i Hemsjukvården i framtiden även om tiderna är bra och att man som sjuksköterska sköter sig i stort sätt själv. Inte riktigt min grej trots fördelarna.

Nu till något helt annat. För två veckor sedan skrev jag den nationella sluttentan för sjuksköterskeprogrammet, NKSE. Även om jag inte tyckte att tentan var särskilt svår så var jag osäker på hur det hade gått, men idag fick jag så det glada beskedet att jag klarat den!
Ännu en sak jag kan bocka av från min lista :)

KUA

Ja, så var två veckor på KUA, Klinisk UtbildningsAvdelning, till ende. Två veckor som har varit både kul och lärorika. KUA, som är en del av medicinen fem på SUS Malmö, består av två patientrum med fyra patienter i vardera, sjuksköterskeexpedition och "rondrum". Övriga utrymmen/lokaler som dagrum, skölj, kök, förråd etc delas med medicinen fem. Under praktiken har vi varit tre arbetslag/team som vardera bestått av fyra sjuksköterskestudenter och två läkarstudenter, alla inne på sluttampen av våra utbildningar, som tillsammans skött avdelningen och dess patienter. Patienterna är riktiga patienter som är inlagda med diverse medicinska åkommor, majoriteten multisjuka. Under arbetspassen, antingen 06.45 - 15.00 eller 13.30 - 21.30, har ett arbetslag åt gången arbetat på avdelningen. Hur arbetsfördelningen sett ut och hur avdelningen med dess patienter tagits omhand har varit upp till vart team att bestämma. I vårt team, bestående av sjuksköterskorna Cecilia, Johanna, Polina och mig själv och läkarna Ebba och Emma, fördelade vi ansvaret så att vi sjuksköterskor fick huvudansvar för vars två sängar/patienter och läkarna tog ansvar för fyra patienter vardera. Givetvis hjälptes vi alla åt och planerade varje arbetspass tillsammans. Hade någon lite mindre att göra ryckte den in och gav en hjälpande hand till någon annan som kanske hade lite mer.
Nu låter det kanske lite vansinnigt att sjukhuset släpper loss sex studenter till att på egen hand ta hand om åtta svårt sjuka patienter, men naturligtvis var vi inte helt ensamma. Vid varje tidigt arbetspass på vardagarna hade vi två legitimerade sjuksköterskor, en läkare, en undersköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut till vårt förfogande att stötta oss emot. Alla hade genomgått handledarutbildning och fanns där i bakgrunden om vi behövde hjälp eller råd eller om något skulle börja gå fel. De arbetade alla utifrån principen "händerna på ryggen". På de sena passen och på helgerna hade vi enbart en legitimerad sjuksköterska hos oss.
Under praktiken har jag gjort och upplevt en hel del. Eftersom det var länge sedan jag var inom somatiken var jag ganska så nervös innan de här två veckorna började, jag var orolig för att jag inte skulle komma ihåg allt och för om jag på alldeles egen hand skulle kunna ansvara för planering och omvårdnad av patienterna, riktiga människor med riktiga sjukdomar. Men efter en lite osäker start så gick det bättre och bättre för varje arbetspass, och jag kände mig tryggare och tryggare i min roll som sjuksköterska. Fast jag måste börja tro mer på min förmåga, mitt självförtroende måste bli bättre. Jag kan så mycket mer än vad jag ger mig själv credit för. Hur som helst fick jag utmanat endel av mina demoner under de här veckorna. Alla ni som känner mig vet att jag inte är så förtjust i telefoner, eller att ringa samtal får jag väl säga, men på KUA var det inget att be för var där några samtal som behövde ringas angående något som föll under sjuksköterskans ansvar så var det bara att lyfta luren och snällt ringa det där samtalet. Det blev till att ringa både till röntgen och anhöriga för min del. Det svåraste men också det mest givande samtalet jag var tvungen att ringa var till en anhörig vars mor (som var under min omsorg) fick en hjärtinfarkt en morgon på avdelningen. Ingen lätt uppgift att ringa anhöriga för att informera om en sådan sak utan att skrämma upp dem, men mycket lärorikt. Lite stolt är jag allt över mig själv att jag klarade av det, dessutom fick jag beröm av både en sjukgymnast, som hörde mitt samtal eftersom hon satt och arbetade på expeditionen när jag ringde, och av de anhöriga efteråt.

Nu lät det kanske lite skrytigt, men jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att berömma sig själv och att vara stolt över de bedrifter som man åstadkommer. Det är alltid så lätt att se sina svagheter och brister och snöa in sig på allt som man inte kan/är så bra på. Jag har lovat mig själv att bli bättre på att berömma mig själv och på att vara stolt över det jag åstadkommer, tror att det är det enda som behövs för att få tillbaka självförtroendet som jag tappat någonstans på vägen och för att må bättre. Jag vet att vi här i Sverige inte får lov att "slå på vår egen trumma", vi har ju den där löjliga "jantelagen" för att hålla oss på plats och inte tro att vi är något. Men jag hävdar bestämt att det är OK att tycka att man är bra på något och man får säga det högt Så länge man inte glömmer att vara ödmjuk, så tror jag inte att det är någon fara för att man ska drabbas av hybris.

Oj, nu svävade jag bestämt iväg lite, men tillbaka till KUA. Veckorna på KUA avslutades med en teamavslutning på Practicum med simulatorövningar med "Simon". För er som inte känner "Simon" så kan jag berätta att "Simon" är en patient, docka i naturlig storlek, som kan både kissa, prata, blöda och få en hel massa sjukdomar och besvär. "Simon" är datastyrd av en operatör som sitter bakom en glasvägg som operatören kan se in igenom men de som befinner sig i rummet inte kan se ut igenom. Operatören är också "Simons" röst. Vårt team på sex personer delades i två mindre grupper, med två sjuksköterskor och en läkare i varje. Min grupp blev den första gruppen att få ta hand om "Simon", och jag blev tilldelad rollen som ansvarig sjuksköterska. Vår läkare blev utskickad från "personalrummet" där vi satt och så fick jag och Cecilia rapport från "nattpersonalen" om en ny patient som kommit in. När nattpersonalen gått hem ringde "Simon" och jag gick in till honom. Utan att avslöja för mycket, är svuren till tystnad, så kan jag berätta att "Simon" blev akut sämre och jag fick kalla på hjälp både från min kollega och från Emma vår läkare. Tack och lov kunde vi hjälpa "Simon" så att han snart blev bättre. De tre från vårt team som inte deltog aktivt i övningen satt med som observatörer och hade till uppgift att titta på kommunikation, ledarskap och följare, de tre saker som var huvuduppgiften denna gång på Practicum. Efter övningen gick vi tillbaka till "personalrummet" för att diskutera vad som hade gått bra och vad som kunde ha gått bättre. Vi fick också feed-back från de tre observatörerna. Mycket nyttigt med övningar som denna. Därefter var det den andra gruppens tur att ta hand om "Simon" och vi i grupp 1 fick vara observatörer. Allt som allt en mycket givande och lärorik avslutning på min tid på KUA!

ps. På måndag väntar hemsjukvården i Malmö.

Födelsedag och Halloween

Idag är det ingen vanlig dag

Idag är det Fias födelsedag
Hurra hurra hurra

 

Idag firar vi inte bara Fias födelsedag, utan även Halloween. Som vanligt pryds trappan med årets pumpa, dagen och Fia till ära.


Grattis på födelsedagen, Gumman!
Älskar dig!!!

xxx

Sista terminen

Imorgon börjar allvaret, min sista termin på sjuksköterskeutbildningen! Nu tänker ni kanske att terminen började ju i början september så vad dillar jag om så här i slutet av oktober?. Men då kan jag berätta att min termin börjar imorgon, jag har nämligen fått ett litet specialschema pga att min man i stort sätt ständigt befinner sig på resande fot i sitt arbete och vi har lite svårt att få ihop det med barnpassning de dagar jag "jobbar" kväll. Sista terminen består till mesta del av praktik, vilket innebär både tidiga morgnar och sena kvällar. Under terminen har vi både praktikplatser med lite längre placering och placeringar som är lite kortare. Skolan erbjöd mig att göra mina korta placeringar nu i höst/vinter och så sedan ta min långa basplacering till våren då mannens resande inte är lika intensivt. Så med början i morgon börjar min sista termin på utbildningen.

Måndag till fredag nästa vecka så har jag en massa introduktionsföreläsningar, den sista på fredag eftermiddag är inför  KUA-placeringen (klinisk utbildningsavdelning). Direkt efter introduktionen går jag på mitt första arbetspass på KUA och "jobbar" fram till kl 21.30. Så det blir en tuff början på den här terminen, intensiva heldagar i skolan hela veckan som avslutas med ett arbetspass på 13,5 timmar på fredagen och ett morgonpass på lördagen (06.45-15.00). Allt som allt en vecka med nästan 50 arbetstimmar, vilket inte inkluderar den tid jag behöver för egna studier. Dessutom ska hämtning och lämning på skola/fritids, skjutsning till diverse fritidsaktiviteter, läxläsning/förhör, hundpromenader och allmänna hushållssysslor genomföras. Tur att jag har en fridag på söndag!

Annorlunda kortvikning

Kort måste inte alltid vara fyrkantiga eller rektangulära, och öppnas som en bok. Utmaningen, från Svensk scrapbooking, var att vika ett kort efter en lite annorlunda beskrivning. Lite klurigt tills jag kom på det.

De vita "pilarna" på sidopanelerna, som inte syns när kortet är stängt, är tänkta att skriva en liten personlig julhälsning på.

Ett litet litet kort

Ännu ett bidrag till Svensk scrapbookings cc, denna gång gick utmaningen ut på att tänka smått. Kortet fick hålla "vanlig" storlek men allt annat skulle vara litet, så jag valde att göra ett litet litet kort med den minsta stämpeln jag äger.

Ännu ett bidrag

Andra bidraget till Svensk scrapbookings födelsedags-cc äntligen färdigt. En lite klurig utmaning den här gången. Så här lät den: "Till det här projektet skall ni skapa en LO innehållande något på varje bokstav i alfabetet. Projektet ska innehålla, totalt med cardstock, bilder och dekorationer, 25 attribut. Undantaget är bokstäverna Q, W, X och Z. (du får ha med material även på dessa bokstäver men vi har valt att "ta bort" dem för att underlätta lite.) Men med de övriga 25 är det bara att börja : a b c d e f g h i j k l m n o p r s t u v y å ä ö. För att riktigt stöka till det får projektet bara innehålla en sak på varje bokstav."

Så här blev min LO

A - Andra ring, B - Blommor (på tagen), C - Cardstock, D - Distresser, E - Edge scraper,
F - Fjäril, G - Gem (runt fjärilen), H - Häftklammer, I - Instrument, J- Journaling (dold på tagen),
K - Klassfoto, L - Linjer, M - Musik, N - Noter (på instrumentet), O - Ordspråk, P - Passepartout,
R - Rub-on, S - Stämpel, T - Tag, U - Urtavla, V - Vivaldis Op.8No.3, Y - Yllegarn,
Å - Årtal, Ä - Änglavingar, Ö - Öljett

Födelsedags-cc

Svensk scrapbooking fyller 6 år och firar det med en cybercrop. Cropen började i söndags den 7/10 och slutar nu på söndag den 14/10, så det finns fortfarande tid att hinna med en utmaning eller två.
Själv har jag endast hunnit med en utmaning än så länge. Utmaningen var att skapa en stor LO med stora detaljer. Så här blev mitt enkla bidrag

Ett stort foto utskrivet direkt på cardstock.
Jag har embossat fotot för att förstärka den kalla frostiga och vintriga känslan.
Snöeffekten på titeln har jag fått genom att täcka bokstäverna med vit puffy velvet.

 

 

Invigning

Redan förra året när vi flyttade in i vårt nya hus började vi fundera på att skaffa ett utespa. I förra trädgården hade vi pool och hade först tänkt skaffa det här också, men så började vi fundera lite över vilka badmöjligheter vi vill ha. Eftersom vi gärna vill ha möjlighet att bada ute året om började tänkarna mer och mer gå åt att skaffa ett spa istället för en pool, eller i alla fall börja med ett spa och sen eventuellt bygga pool så småningom. Så i torsdags kom så äntligen vårt spa, och igår kväll var det dags för ett premiär bad. Trots regn och rusk njöt vi av ett härligt varmt bad under bar himmel.

 

 

Vår lille livsnjutare tyckte det var toppen med ett utomhusbad,

 även familjens stora livsnjutare njöt för fulla drag.

Det enda som återstår nu ar att göra omgivningen runt spat lite mysigare, bygga ut trädäcket, plantera lite växter etc.

publicering

Efter att fullkomligt ha kopplat bort allt vad skrivande och examensarbete heter så har jag idag äntligen tagit mig i kragen och publicerat mitt examensarbete. Måste erkänna att det känns lite pirrigt. Trots att jag fick idel lovord på mitt arbete vid opponeringen, och högsta betyg, föreslog examinatorn vissa ändringar och tillägg som hon ansåg kunde höja arbetet ytterligare en nivå. Själv vet jag inte riktigt, men eftersom hon är proffs på detta så har jag följt en del av hennes råd, fast att jag inte känner mig helt övertygad om att arbetet blev bättre, kanske rent av sämre. Men men nu har jag i alla fall publicerat det så nu behöver jag inte tänka på det mer. Det kommer nog att ta en väldigt lång tid innan jag kommer att ta fram det igen!

ps. uppdatering över sommaren kommer så småningom.

Glad och stolt

Den här veckan har varit fylld av nervositet, i måndags opponerade jag på ett examensarbete skrivit av två kursare och idag har jag försvarat mitt eget arbete. Har dessutom deltagit vid fem andra opponeringstillfällen, då man som åhörare bör komma med en intelligent fråga eller kommentar angående arbetet.
I måndags var jag supernervös inför opponeringen och kände mig osäker på om jag fått med vad jag skulle/borde, men det gick hur bra som helst så jag hade inte behövt oroa mig. Inför dagen uppgift har jag  tidigare i veckan inte varit ett dugg nervös, men i morse började nerverna dallra allt mer för var minut som gick. Innan jag gick in för att försvara mitt arbete så var min hjärna totalt blank och jag kunde inte komma ihåg ett ord som jag skrivit, men ännu en gång hade jag inte behövt oroa mig. Efter att ha fått mottaga idel lovord så lämnade jag salen med ett stort leende på mina läppar. Förutom den underbara diskussion som mitt arbete väckte och alla underbara kommentarer som jag fick på mitt arbete, både från examinatorn och närvarande kursare, så fick jag VG i betyg (högsta betyg vi kan få). Så just nu är jag en av världens gladaste och stoltaste studenter. Lite extra stolt är jag över att jag helt på egen hand genomfört en kvalitativ intervjustudie, opponentskap och respondentskap. Det är annars kutym att vara två om arbetet på vår skola.

Ursäkta om jag låter lite mallig, men efter att ha slitit hårt och tvivlat på mig själv och min förmåga att ro det hela iland så tänker jag tillåta mig själv att vara väldigt stolt, glad och lite mallig just nu.

Idag är det ingen vanlig dag....

idag är det Henriks 8 årsdag

Hurra hurra hurra!

En lycklig nybliven 8-åring inviger bästa födelsedagspresenten.

Och jodå, det finns skyddsnät till som ska monteras ikväll. För att kunna överraska Henrik fick vi vänta och börja montera studsmattan tills efter han hade somnat igår kväll. Tyvärr så hann vi inte med att montera skyddsnätet eftersom solen hann gå ner under monteringsarbetet och ljuset från pannlampan inte räckte riktigt till. Tala om lycka när Henrik rullade upp sin rullgardin och tittade ut i morse. Nu ska här studsas!

Grattis på födelsedagen, Henrik!

Hjälp, jag drunknar.....

i transkriberade intervjuer, artiklar och faktalitteratur!
Jag är i full gång med att skriva min c-uppsats, ett tids- och tålamodskrävande arbete. Just nu känns det som om jag tar ett kliv framåt och två kliv bak.......suck! Om exakt två veckor måste arbetet vara färdigt för inlämning till examinatorn och helst ska min handledare ha in det om 1,5 vecka för att hinna läsa och granska det. HJÄLP!!! Önskar att det fanns 48 timmar på varje dygn, minst.
Så om det gapar lite tyst och tomt här så vet ni varför.

Våga vägra under 24 000!

Imorgon är det dax för den stora manifestationen "våga vägra under 24 000!". Sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor som är trötta på den låga lönen i förhållande till det otroliga ansvar som deras arbete innebär samlas kl 17.00 runt om i landet för att visa sitt missnöje och visa att de menar allvar med att de vill ha en höjning av ingångslönen för sjuksköterskor från 21 000 till 24 000. Ingen kanonlön precis men en början i alla fall. 

Jag undrar om allmänheten verkligen förstår vilket ansvar sjuksköterskor har och vad utbildningen till sjuksköterska innebär. Som sjuksköterska har man en legitimation , som man kan förlora, precis som läkarna har. Läkarna har det medicinska ansvaret för patienterna men det är sjuksköterskorna som har omvårdnadsansvaret, vilket är minst lika viktigt för patientens tillfrisknande som det medicinska. Jag tycker helt klart att vi måste börja omvärdera det arbete som sjuksköterskorna utför och införa löner som motsvarar ansvaret som sjuksköterskorna har!

Min första intervju...

Idag har jag gjort min första intervju till mitt examensarbete. Ja, jag har ju gjort en pilotintervju tidigare, men idag var det den första "riktiga" intervjun. Om jag själv får säga det så gick det helt ok, även om det kändes som om det gick lite fort. När jag gjorde min pilotintervju så tog intervjun ca 40 minuter, men idag tog den bara 20. Jag var så beredd på att den skulle ta minst 30-40 minuter så det kändes lite snopet att det gick så fort, men det är väl så det kan vara med en intervjustudie, där man ställer ganska öppna frågor, att svarens längd och innehåll kan variera väldigt från person till person. Jag fick minst lika mycket användbart material idag som jag fick vid min pilotintervju. Det är nästan så att jag ångrar att jag inte har med fler frågor som jag hade från början. Fast en liten studie med intervjuer på 20 minuter med bra innehåll är helt klart att föredra än en betydligt större studie med längre intervjuer, jag ska ju analysera och bearbeta materialet också.

Grrr.......

vaknade imorse och upptäckte att vi inte hade något vatten. Efter samtal med kommunen fick vi reda på att det var några klantar på en gata här intill som råkat gräva hål på vattenledningen. SUCK!
När vi sen fick väcka lillkillen (som alltid vaknar i ottan) så såg han inte alls ut att må bra så fram med termometern. Jaha, 39 grader i morgon temp. Stackars liten mår inte alls bra.
Ja, så som ni förstår har det inte varit en särskilt lyckad start på dagen. Typiskt när jag har en stor tenta idag. Som tur är kan mannen jobba hemifrån idag, så han kan ta hand om lillkillen, men det känns ändå inte bra att åka ifrån honom när han mår så dåligt.
Nu är det bara att hoppas att lillkillen snart mår bättre igen, att vattnet kommer tillbaka (helst innan jag ska iväg, vill inte sitta och stinka allt för mycket i tentasalen) och att jag klarar tentan.
Trevlig fredag, allihop!

Tyst och tomt

Här gapar det tomt. Har fullt upp med tentaplugg, har en stor medicintenta imorgon......Blää! Inget jag ser fram emot precis. Just nu kommer jag inte ihåg nånting, allting är en enda röra i mitt stackars huvud. Lungödem blandas med förmaksflimmer och levercirros med njursvikt, och hur är det nu med syra bas balansen?......... Men men huvudsaken är att jag kommer ihåg allt imorgon på tentan, så håll tummarna är ni snälla.

Scrappat

Under veckan som gått har det varit cybercrop hos Scrapgalen. Jag har haft fullt upp hela veckan men ändå hunnit med en del bidrag. Förutom kortet som jag visade i förra inlägget har det blivit fyra layouter. Har kommer tre av dem.

Utmaning: välj fem. Från en lista skulle man välja ut fem olika punkter som skulle vara med på ens alster. Inget annat fick vara med. Jag valde; 1 cardstock, 3 mönstrade papper, 1 foto, stickers och 7 knappar. Så här blev resultatet

Skissutmaning. Här skulle man inspireras av en fin skiss som gjorts av webmosterhelene. Så här blev min tolkning, har gjort en del små ändringar.

Skissutmaning 2. Här var det en skiss som Ulrika gjort som var inspirationskälla. Tyvärr blev det lite konstigt ljus/dålig bild när jag scannade LO:n, men men så här blev den.

Ett litet kort

Har gjort ett litet kort till Scrapgalens CC. 

Uppackat

Har precis packat upp mina scrapsaker. Oj, vad mycket papper jag har. Det blir till att införa köpförbud vad det gäller mönsterpapper, cardstock måste man ju fylla på med då och då. Hur som helst är det kul att få fram allt igen, nu ska jag bara komma igång med skapandet också. Får väl ge mig på en av utmaningarna i den pågående CC:n.

CyberCrop

Idag börjar Scrapgalens CC, ska bli så kul! Har tyvärr en fullspäckad helg och vecka framför mig men en utmaning eller två ska jag väl kunna klämma in. Nu ska jag bara leta fram mina scrapsaker, har inte hunnit packa upp dem sedan flytten i somras.

Godkänd

Min projektplan blev godkänd!
Så nu är det bara att ge sig i kast med etikansökan som ska vara inne på tisdag.

Signed, sealed, delivered.....

Japp, projektplanen är klar och inskickad nästan ett helt dygn i förväg! Nu är det bara att hålla tummarna för att den blir godkänd.

Hjälp jag drunknar....

Som den flitiga student jag är sitter jag denna fredagkväll begravd i ett berg av vetenskapliga artiklar.
Kom äntligen igång med skrivandet av min projektplan igår. Det är svårt att "bara" skriva en projektplan nu när man en gång påbörjat skrivandet på ett egentligt examensarbete, jag ligger liksom ett par steg före i tanken. Fast det är ju mycket som är nytt för mig eftersom jag denna gång ska göra en empirisk studie och inte en litteraturstudie som tidigare. Nu måste jag återgå till mina artiklar, deadline för projektplanen är på måndag.
Trevlig helg!

Arrh

så frustrerande.....efter att ha haft massor av idéer och tankar om hur jag vill skriva och vinkla mitt examensarbete så har jag nu totalt "hjärnsläpp". Kan inte få ner ett vettigt ord, bara en massa osammanhängande vrövel. Börjar så smått känna hur paniken kommer krypande, projektplanen ska vara inne på måndag. HJÄLP!!!

Examensarbete

Den här terminen är det som jag skrev i ett tidigare inlägg tänkt att jag ska färdigställa mitt examensarbete som jag påbörjade förra terminen tillsammans med min dåvarande skrivpartner. Ämnet vi skrev om var inte det jag ville skriva om utan resultatet av att jag inte orkade stå på mig just då utan gav med mig allt för lätt. Nu är förhållandena annorlunda och jag har fått möjligheten att byta ämne om jag vill, och det VILL jag. En del kanske tycker att jag är korkad som gör detta eftersom det innebär att jag måste börja om från början med en ny projektplan etc etc. Men jag tar hellre det extraarbetet som det medför då det innebär att jag nu kan skriva om något som jag verkligen brinner för istället för att fortsätta med något som kommit att känns som ett hinder som jag ska ta mig förbi. Samtidigt som det ska bli jättekul så är jag livrädd, dels ska jag skriva ensam, vilket innebär att jag inte har någon att bolla idéer och tankar med, och dels så ska jag ge mig på att göra en empirisk studie, något jag aldrig tidigare gjort. Men men nu ska jag inte oroa mig allt för mycket utan genast ge mig i kast med min nya projektplan.

Underbar inspiration och blog candy

I bloggen "Welcome to Stephi" bjuds man på underbar inspiration, men inte bara det utan även på en väldigt generös blog candy för att fira att Stephi nyligen blivit fast designer för Scraplagret. Helt klart vill jag ha chansen att vinna detta fina paket, speciellt som papprena är i mitt favorit format 8*8. I min sidebar hittar du en länk med bild till Stephis sida.

Grattis till uppdraget, Stephi!

Hej mitt vinterland

Idag kom vintern till vår lilla del av världen. Ett tag vräkte snön fullständigt ner. Även om jag önskat att vi fått det här vädret till jul istället så tycker jag att det är ganska mysigt nu också, har saknat snön den här vintern.

Ny termin

Idag är det den dagen som skulle varit första dagen på min sista termin på sjuksköterskeutbildningen, men så blev det inte. Efter många långa överläggningar med både mig själv och mannen så tog jag i december beslutet att ta ett litet studieuppehåll. Känns bra men ändå lite vemodigt. Anledningarna till mitt beslut är många, men främst att sista terminen på utbildningen innebär många långa dagar med obekväm arbetstid, tidiga morgnar och sena kvällar, och även eventuella nätter, något som inte går ihop med att mannen i genomsnitt är utomlands 3-4 dagar i veckan pga sitt arbete. Eftersom vi flyttade till ny ort i somras har vi ännu inte hunnit bygga upp något socialt nätverk i vår nya hemkommun, detta gör att vi inte har någon som kan hjälpa oss med hämtning och lämning på fritids/skola, och även passa lillkillen på kvällar och nätter, de dagar det skulle behövas. På vår nya hemort finns det tyvärr ingen dygnetrunt barnomsorg, inte vill kommunen heller betala för att kommuninvånare, som tex arbetar inom vården, ska kunna ta del av den omsorg som finns till förfogande i den intilliggande universitetsstaden. Detta är något som många andra kranskommuner erbjuder sina invånare, men icke vår. Så nu är tanken att jag under den här terminen ska slutföra mitt examensarbete samtidigt som vi börjar se oss kring efter en barnflicka/nanny.