Stolt mamma

Förra helgen genomförde vår äldste son ett sprint triathlon och igår simmade han Vansbrosimningen, som var den sista etappen för honom i en Svensk Klassiker. Är så stolt över honom, att han har viljan och modet att ge allt och genomföra det han sätter sig för att göra. Nu vet jag att många genomför det han gjort och att många säkert tänker att det är väl inte så speciellt, men för oss är det ingen självklarhet att vår son skulle ha möjligheten att göra någonting fysiskt krävande. Om fem dagar är det 10 år sedan vår son råkade ut för en allvarlig MC-olycka, där han ådrog sig flertalet livshotande skador. Till en början visste vi inte om han skulle överleva, än mindre om han skulle kunna gå igen. Tack och lov överlevde han och kan både gå och springa, men läkarna sa att han aldrig skulle kunna delta i hårt fysiskt krävande aktiviteter. Men så här såg det ut vid målgången av Sturefors Triathlon förra helgen

Är så glad att även de bästa läkarna kan ha fel ibland!